Innoverba
Uppfinnarguiden
Författning
3 Kap. Upphovsrättens övergång
Allmänna bestämmelser om överlåtelse
27 § Upphovsrätt må, med den begränsning som följer av vad i 3 § sägs,
helt eller delvis överlåtas. Överlåtelse av exemplar innefattar icke
överlåtelse av upphovsrätt. I fråga om b eställd porträttbild äger
upphovsmannen dock icke utöva sin rätt utan tillstånd av beställaren
eller, efter dennes död, av hans efterlevande make och arvingar.
Beträffande överlåtelse av upphovsrätt i vissa särskilda avseenden
föreskrivs i 30--40 §§. Dessa bestämmelser tillämpas dock endast i den
mån ej annat avtalats. Lag (1992:1687).
28 § Om ej annat avtalats, äger den till vilken upphovsrätt överlåtits
icke ändra verket samt ej heller överlåta rätten vidare. Ingår rätten i
en rörelse, må den överlåtas i samband med överlåtelse av rörelsen eller
del därav; överlåtaren svarar dock alltjämt för avtalets fullgörande.
29 § Om en upphovsman till en framställare av ljudupptagningar
eller upptagningar av rörliga bilder överlåter sin rätt att
genom uthyrning av sådana upptagningar göra ett verk
tillgängligt för allmänheten, har upphovsmannen rätt till
skälig ersättning.
Avtalsvillkor som inskränker denna rätt är ogiltiga. Lag (1997:309).
Avtal om offentligt framförande m.m.
30 § Överlåts rätt att överföra ett verk till allmänheten eller
att framföra det offentligt, skall överlåtelsen gälla för en
tid av tre år och inte medföra ensamrätt. Har längre
giltighetstid än tre år bestämts och är ensamrätt avtalad, får
upphovsmannen ändå själv överföra eller framföra verket eller
överlåta sådan rätt åt annan, om rätten under en tid av tre år
inte tagits i bruk.
Bestämmelserna i denna paragraf gäller inte filmverk. Lag (2005:359).
Förlagsavtal
31 § Genom förlagsavtal överlåter upphovsmannen till förläggare rätt att
genom tryck eller liknande förfarande mångfaldiga och utgiva litterärt
eller konstnärligt verk.
Manuskript eller annat exemplar av verket, efter vilket detta skall
återgivas, förblir i upphovsmannens ägo.
32 § Förläggaren har rätt att utgiva en upplaga, vilken ej må överstiga
av litterärt verk 2 000, av musikaliskt verk 1 000 och av konstverk 200 exemplar.
Med upplaga förstås vad förläggaren på en gång låter framställa.
33 § Förläggaren är pliktig att utgiva verket inom skälig tid, på
sedvanligt sätt sörja för dess spridning samt fullfölja utgivningen i
den omfattning som betingas av möjligheterna till avsättning och övriga
omständigheter. Försummas det, äger upphovsmannen häva avtalet och
därvid behålla uppburet honorar. Har upphovsmannen lidit skada, som ej
täckes därav, skall den ock ersättas.
34 § Om verket icke är utgivet inom två år eller, såvitt angår
musikaliskt verk, inom fyra år från det upphovsmannen avlämnat
fullständigt manuskript eller annat exemplar som skall mångfaldigas,
äger upphovsmannen, ändå att försummelse ej ligger förläggaren till
last, häva avtalet och därvid behålla uppburet honorar. Samma lag vare,
om verket är utgånget och förläggaren har rätt att utgiva ny upplaga men
icke inom ett år efter det upphovsmannen hos honom begärt sådan
utgivning utnyttjar sin rätt.
35 § Förläggaren är skyldig att tillställa upphovsmannen intyg från
tryckeriet eller den som eljest mångfaldigar verket om antalet
framställda exemplar.
Har under räkenskapsår skett försäljning för vilken upphovsmannen har
rätt till honorar, skall förläggaren inom nio månader efter årets slut
tillställa honom redovisning, angivande försäljningen under året samt
restupplagan vid årsskiftet. Även eljest äger upphovsmannen efter
redovisningsfristens utgång på begäran erhålla uppgift om restupplagan
vid årsskiftet.
36 § Påbörjas framställning av ny upplaga senare än ett år efter det
föregående upplaga utgavs, skall upphovsmannen före framställningen
erhålla tillfälle att göra sådana ändringar i verket, som kunna vidtagas
utan oskälig kostnad och icke ändra verkets karaktär.
37 § Upphovsmannen har icke rätt att på nytt utgiva verket i den form
och på det sätt som avses i avtalet, förrän den eller de upplagor som
förläggaren äger utgiva blivit slutsålda.
Litterärt verk må dock sedan femton år förflutit efter det år, då
utgivningen påbörjades, av upphovsmannen intagas i upplaga av hans
samlade eller valda arbeten.
38 § Bestämmelserna om förlagsavtal äga icke tillämpning på bidrag till
tidning eller tidskrift. För bidrag till annat samlingsverk gälla icke 33 och 34 §§.
Avtal om filmning
39 § Överlåtelse av rätt till inspelning av litterärt eller konstnärligt
verk på film omfattar rätt att genom filmen på biograf, i television
eller annorledes göra verket tillgängligt för allmänheten samt att i
filmen återgiva talade inslag i text eller översätta dem till annat
språk. Vad sålunda stadgats gäller icke musikaliskt verk. Lag (1973:363).
40 § Överlåtes rätt att utnyttja ett litterärt eller musikaliskt verk
för film, som är avsedd för offentlig visning, är förvärvaren pliktig
att inom skälig tid inspela filmverket och sörja för att det göres
tillgängligt för allmänheten. Försummas det, äger upphovsmannen häva
avtalet och därvid behålla uppburet honorar. Har upphovsmannen lidit
skada, som ej täckes därav, skall den ock ersättas.
Om filmverket icke är inspelat inom fem år från det upphovsmannen
fullgjort vad på honom ankommer, äger upphovsmannen, ändå att
försummelse ej ligger förvärvaren till last, häva avtalet och därvid
behålla uppburet honorar.
Datorprogram skapade i anställningsförhållanden
40 a § Upphovsrätten till ett datorprogram, som skapas av en
arbetstagare som ett led i hans arbetsuppgifter eller efter
instruktioner av arbetsgivaren, övergår till arbetsgivaren, såvida inte
något an nat har avtalats. Lag (1992:1687).
Upphovsrättens övergång vid upphovsmannens död, m.m.
41 § Efter upphovsmannens död är, utan hinder av 10 kap. 3 § första
stycket äktenskapsbalken, föreskrifterna om bodelning, arv och
testamente tillämpliga på upphovsrätten. Avträds boet till förvaltning
av boutredningsman, får denne inte utan dödsbodelägarnas samtycke
utnyttja verket på annat sätt än som förut har skett.
Upphovsmannen äger genom testamente, med bindande verkan även för
efterlevande make och bröstarvingar, giva föreskrifter om rättens
utövande eller bemyndiga annan att meddela dylika föreskrifter. Lag (1987:800).
42 § Upphovsrätt må ej tagas i mät hos upphovsmannen själv eller hos
någon, till vilken rätten övergått på grund av bodelning, arv eller
testamente. Samma lag vare beträffande manuskript, så ock i fråga om
exemplar av sådant konstverk som ej blivit utställt, utbjudet till salu
eller eljest godkänt för offentliggörande. Lag (1987:800).
3 a kap. Avtalslicenser
Gemensamma bestämmelser om avtalslicenser
42 a § En avtalslicens som avses i 42 b–42 h §§ gäller för
utnyttjande av verk på visst sätt, när ett avtal har ingåtts
om utnyttjande av verk på sådant sätt med en organisation som
företräder ett flertal upphovsmän till i Sverige använda verk
på området. Avtalslicensen ger användaren rätt att utnyttja
verk av det slag som avses med avtalet trots att verkens
upphovsmän inte företräds av organisationen. För att ett verk
ska få utnyttjas med stöd av 42 c § krävs att avtalet med
organisationen har ingåtts av någon som bedriver
undervisningsverksamhet i organiserade former.
De villkor i fråga om rätten att utnyttja verket som följer
av avtalet gäller. Upphovsmannen ska i fråga om ersättning
som lämnas enligt avtalet och förmåner från organisationen
vilka väsentligen bekostas genom ersättningen vara likställd
med de upphovsmän som organisationen företräder. Upphovsmannen har dock oavsett detta alltid rätt till
ersättning som hänför sig till utnyttjandet, om han eller hon
begär det inom tre år efter det år då verket utnyttjades. Krav på ersättning får riktas endast mot organisationen.
Gentemot den som använder ett verk med stöd av 42 f § får
krav på ersättning göras gällande endast av de avtalsslutande
organisationerna. Kraven ska framställas samtidigt. Lag (2013:691).
Avtalslicens för myndigheter, företag och organisationer
m.fl.
42 b § Riksdagen, beslutande kommunala församlingar, statliga
och kommunala myndigheter samt företag och organisationer får
för att tillgodose behovet av information inom sin verksamhet
framställa exemplar av samt överföra och framföra
offentliggjorda litterära verk och konstverk, om avtalslicens
gäller enligt 42 a §.
Första stycket gäller inte, om upphovsmannen hos någon av de
avtalsslutande parterna har meddelat förbud mot
exemplarframställningen, överföringen eller framförandet. Lag (2013:691).
Avtalslicens för undervisningsverksamhet
42 c § För undervisningsändamål får exemplar framställas av
offentliggjorda verk, om avtalslicens gäller enligt 42 a §. Exemplaren får användas endast i undervisningsverksamhet som
omfattas av det avtal som förutsätts för uppkomsten av
avtalslicensen.
Första stycket gäller inte, om upphovsmannen hos någon av de
avtalsslutande parterna har meddelat förbud mot
exemplarframställningen. Lag (2005:359).
Avtalslicens för vissa arkiv och bibliotek
42 d § De arkiv och bibliotek som avses i 16 § tredje och
fjärde styckena får framställa exemplar av verk som ingår i
de egna samlingarna och tillgängliggöra offentliggjorda
sådana verk för allmänheten, om avtalslicens gäller enligt 42 a §.
Första stycket gäller inte, om upphovsmannen hos någon av de
avtalsslutande parterna har meddelat förbud mot
exemplarframställningen eller tillgängliggörandet, eller om
det av andra skäl finns särskild anledning att anta att
upphovsmannen motsätter sig förfogandet. Lag (2013:691).
Avtalslicenser för radio och tv
42 e § Ett radio- eller tv-företag får sända ut
offentliggjorda litterära och musikaliska verk samt
offentliggjorda konstverk, om avtalslicens gäller enligt 42 a §. Om verket ingår i ett radio- eller tv-program som
företaget sänder ut, får företaget också överföra verket till
allmänheten på ett sådant sätt att enskilda kan få tillgång
till det från en plats och vid en tidpunkt som de själva
väljer. Företaget får även framställa sådana exemplar som är
nödvändiga för överföringen.
Första stycket gäller inte sceniska verk och inte heller
andra verk, om upphovsmannen hos någon av de avtalsslutande
parterna har meddelat förbud mot utsändningen eller
överföringen, eller om det av andra skäl finns särskild
anledning att anta att upphovsmannen motsätter sig
förfogandet. Första stycket gäller inte sådan vidaresändning
som avses i 42 f §.
Vid utsändning över satellit gäller avtalslicensen endast om
sändarföretaget samtidigt verkställer utsändning genom en
marksändare. Lag (2013:691).
42 f § Var och en har rätt att till allmänheten trådlöst eller
genom kabel samtidigt och oförändrat återutsända (vidaresända) verk som ingår i en trådlös ljudradio- eller
televisionsutsändning, om avtalslicens gäller enligt 42 a §.
Första stycket gäller inte verk till vilka rättigheterna till
vidaresändning innehas av det radio- eller televisionsföretag
som sänder ut den ursprungliga sändningen. Lag (2005:359).
42 g § Ett radio- eller televisionsföretag får, om
avtalslicens gäller enligt 42 a §, överföra offentliggjorda
verk till allmänheten, om verken ingår i egna eller av
företaget beställda produktioner som har sänts ut före den 1 juli 2005. Företaget får också framställa sådana exemplar av
verken som är nödvändiga för överföringen.
Första stycket gäller inte om upphovsmannen hos någon av de
avtalsslutande parterna har meddelat förbud mot överföringen
eller exemplarframställningen, eller om det av andra skäl
finns särskild anledning att anta att upphovsmannen motsätter
sig förfogandet. Lag (2011:94).
Generell avtalslicens
42 h § Var och en får inom ett avgränsat användningsområde
framställa exemplar av verk eller tillgängliggöra
offentliggjorda verk för allmänheten också i andra fall än de
som anges i 42 b–42 g §§, om avtalslicens gäller enligt 42 a § och det är en förutsättning för utnyttjandet att
användaren genom avtalet med organisationen ges rätt att
utnyttja verk av det slag som avses med avtalet trots att
verkens upphovsmän inte företräds av organisationen.
Första stycket gäller inte, om upphovsmannen hos någon av de
avtalsslutande parterna har meddelat förbud mot
exemplarframställningen eller tillgängliggörandet, eller om
det av andra skäl finns särskild anledning att anta att
upphovsmannen motsätter sig förfogandet. Lag (2013:691).