3 Kap. Upphovsrättens övergång

 

 

 

Allmänna bestämmelser om överlåtelse

 

 

27 § Upphovsrätt må, med den begränsning som följer av vad i 3 § sägs,

helt eller delvis överlåtas. Överlåtelse av exemplar innefattar icke

överlåtelse av upphovsrätt. I fråga om b eställd porträttbild äger

upphovsmannen dock icke utöva sin rätt utan tillstånd av beställaren

eller, efter dennes död, av hans efterlevande make och arvingar.

 

Beträffande överlåtelse av upphovsrätt i vissa särskilda avseenden

föreskrivs i 30--40 §§. Dessa bestämmelser tillämpas dock endast i den

mån ej annat avtalats. Lag (1992:1687).

 

28 § Om ej annat avtalats, äger den till vilken upphovsrätt överlåtits

icke ändra verket samt ej heller överlåta rätten vidare. Ingår rätten i

en rörelse, må den överlåtas i samband med överlåtelse av rörelsen eller

del därav; överlåtaren svarar dock alltjämt för avtalets fullgörande.

 

29 § Om en upphovsman till en framställare av ljudupptagningar

eller upptagningar av rörliga bilder överlåter sin rätt att

genom uthyrning av sådana upptagningar göra ett verk

tillgängligt för allmänheten, har upphovsmannen rätt till

skälig ersättning.

 

Avtalsvillkor som inskränker denna rätt är ogiltiga. Lag (1997:309).

 

 

Avtal om offentligt framförande m.m.

 

 

30 § Överlåts rätt att överföra ett verk till allmänheten eller

att framföra det offentligt, skall överlåtelsen gälla för en

tid av tre år och inte medföra ensamrätt. Har längre

giltighetstid än tre år bestämts och är ensamrätt avtalad, får

upphovsmannen ändå själv överföra eller framföra verket eller

överlåta sådan rätt åt annan, om rätten under en tid av tre år

inte tagits i bruk.

 

Bestämmelserna i denna paragraf gäller inte filmverk. Lag (2005:359).

 

 

Förlagsavtal

 

 

31 § Genom förlagsavtal överlåter upphovsmannen till förläggare rätt att

genom tryck eller liknande förfarande mångfaldiga och utgiva litterärt

eller konstnärligt verk.

 

Manuskript eller annat exemplar av verket, efter vilket detta skall

återgivas, förblir i upphovsmannens ägo.

 

32 § Förläggaren har rätt att utgiva en upplaga, vilken ej må överstiga

av litterärt verk 2 000, av musikaliskt verk 1 000 och av konstverk 200 exemplar.

 

Med upplaga förstås vad förläggaren på en gång låter framställa.

 

33 § Förläggaren är pliktig att utgiva verket inom skälig tid, på

sedvanligt sätt sörja för dess spridning samt fullfölja utgivningen i

den omfattning som betingas av möjligheterna till avsättning och övriga

omständigheter. Försummas det, äger upphovsmannen häva avtalet och

därvid behålla uppburet honorar. Har upphovsmannen lidit skada, som ej

täckes därav, skall den ock ersättas.

 

34 § Om verket icke är utgivet inom två år eller, såvitt angår

musikaliskt verk, inom fyra år från det upphovsmannen avlämnat

fullständigt manuskript eller annat exemplar som skall mångfaldigas,

äger upphovsmannen, ändå att försummelse ej ligger förläggaren till

last, häva avtalet och därvid behålla uppburet honorar. Samma lag vare,

om verket är utgånget och förläggaren har rätt att utgiva ny upplaga men

icke inom ett år efter det upphovsmannen hos honom begärt sådan

utgivning utnyttjar sin rätt.

 

35 § Förläggaren är skyldig att tillställa upphovsmannen intyg från

tryckeriet eller den som eljest mångfaldigar verket om antalet

framställda exemplar.

 

Har under räkenskapsår skett försäljning för vilken upphovsmannen har

rätt till honorar, skall förläggaren inom nio månader efter årets slut

tillställa honom redovisning, angivande försäljningen under året samt

restupplagan vid årsskiftet. Även eljest äger upphovsmannen efter

redovisningsfristens utgång på begäran erhålla uppgift om restupplagan

vid årsskiftet.

 

36 § Påbörjas framställning av ny upplaga senare än ett år efter det

föregående upplaga utgavs, skall upphovsmannen före framställningen

erhålla tillfälle att göra sådana ändringar i verket, som kunna vidtagas

utan oskälig kostnad och icke ändra verkets karaktär.

 

37 § Upphovsmannen har icke rätt att på nytt utgiva verket i den form

och på det sätt som avses i avtalet, förrän den eller de upplagor som

förläggaren äger utgiva blivit slutsålda.

 

Litterärt verk må dock sedan femton år förflutit efter det år, då

utgivningen påbörjades, av upphovsmannen intagas i upplaga av hans

samlade eller valda arbeten.

 

38 § Bestämmelserna om förlagsavtal äga icke tillämpning på bidrag till

tidning eller tidskrift. För bidrag till annat samlingsverk gälla icke 33 och 34 §§.

 

 

Avtal om filmning

 

 

39 § Överlåtelse av rätt till inspelning av litterärt eller konstnärligt

verk på film omfattar rätt att genom filmen på biograf, i television

eller annorledes göra verket tillgängligt för allmänheten samt att i

filmen återgiva talade inslag i text eller översätta dem till annat

språk. Vad sålunda stadgats gäller icke musikaliskt verk. Lag (1973:363).

 

40 § Överlåtes rätt att utnyttja ett litterärt eller musikaliskt verk

för film, som är avsedd för offentlig visning, är förvärvaren pliktig

att inom skälig tid inspela filmverket och sörja för att det göres

tillgängligt för allmänheten. Försummas det, äger upphovsmannen häva

avtalet och därvid behålla uppburet honorar. Har upphovsmannen lidit

skada, som ej täckes därav, skall den ock ersättas.

 

Om filmverket icke är inspelat inom fem år från det upphovsmannen

fullgjort vad på honom ankommer, äger upphovsmannen, ändå att

försummelse ej ligger förvärvaren till last, häva avtalet och därvid

behålla uppburet honorar.

 

 

Datorprogram skapade i anställningsförhållanden

 

 

40 a § Upphovsrätten till ett datorprogram, som skapas av en

arbetstagare som ett led i hans arbetsuppgifter eller efter

instruktioner av arbetsgivaren, övergår till arbetsgivaren, såvida inte

något an nat har avtalats. Lag (1992:1687).

 

 

Upphovsrättens övergång vid upphovsmannens död, m.m.

 

 

41 § Efter upphovsmannens död är, utan hinder av 10 kap. 3 § första

stycket äktenskapsbalken, föreskrifterna om bodelning, arv och

testamente tillämpliga på upphovsrätten. Avträds boet till förvaltning

av boutredningsman, får denne inte utan dödsbodelägarnas samtycke

utnyttja verket på annat sätt än som förut har skett.

 

Upphovsmannen äger genom testamente, med bindande verkan även för

efterlevande make och bröstarvingar, giva föreskrifter om rättens

utövande eller bemyndiga annan att meddela dylika föreskrifter. Lag (1987:800).

 

42 § Upphovsrätt må ej tagas i mät hos upphovsmannen själv eller hos

någon, till vilken rätten övergått på grund av bodelning, arv eller

testamente. Samma lag vare beträffande manuskript, så ock i fråga om

exemplar av sådant konstverk som ej blivit utställt, utbjudet till salu

eller eljest godkänt för offentliggörande. Lag (1987:800).

 

 

 

3 a kap. Avtalslicenser

 

 

Gemensamma bestämmelser om avtalslicenser

 

 

42 a § En avtalslicens som avses i 42 b–42 h §§ gäller för

utnyttjande av verk på visst sätt, när ett avtal har ingåtts

om utnyttjande av verk på sådant sätt med en organisation som

företräder ett flertal upphovsmän till i Sverige använda verk

på området. Avtalslicensen ger användaren rätt att utnyttja

verk av det slag som avses med avtalet trots att verkens

upphovsmän inte företräds av organisationen. För att ett verk

ska få utnyttjas med stöd av 42 c § krävs att avtalet med

organisationen har ingåtts av någon som bedriver

undervisningsverksamhet i organiserade former.

 

De villkor i fråga om rätten att utnyttja verket som följer

av avtalet gäller. Upphovsmannen ska i fråga om ersättning

som lämnas enligt avtalet och förmåner från organisationen

vilka väsentligen bekostas genom ersättningen vara likställd

med de upphovsmän som organisationen företräder. Upphovsmannen har dock oavsett detta alltid rätt till

ersättning som hänför sig till utnyttjandet, om han eller hon

begär det inom tre år efter det år då verket utnyttjades. Krav på ersättning får riktas endast mot organisationen.

 

Gentemot den som använder ett verk med stöd av 42 f § får

krav på ersättning göras gällande endast av de avtalsslutande

organisationerna. Kraven ska framställas samtidigt. Lag (2013:691).

 

Avtalslicens för myndigheter, företag och organisationer

m.fl.

 

42 b § Riksdagen, beslutande kommunala församlingar, statliga

och kommunala myndigheter samt företag och organisationer får

för att tillgodose behovet av information inom sin verksamhet

framställa exemplar av samt överföra och framföra

offentliggjorda litterära verk och konstverk, om avtalslicens

gäller enligt 42 a §.

 

Första stycket gäller inte, om upphovsmannen hos någon av de

avtalsslutande parterna har meddelat förbud mot

exemplarframställningen, överföringen eller framförandet. Lag (2013:691).

 

 

Avtalslicens för undervisningsverksamhet

 

 

42 c § För undervisningsändamål får exemplar framställas av

offentliggjorda verk, om avtalslicens gäller enligt 42 a §. Exemplaren får användas endast i undervisningsverksamhet som

omfattas av det avtal som förutsätts för uppkomsten av

avtalslicensen.

 

Första stycket gäller inte, om upphovsmannen hos någon av de

avtalsslutande parterna har meddelat förbud mot

exemplarframställningen. Lag (2005:359).

 

 

Avtalslicens för vissa arkiv och bibliotek

 

 

42 d § De arkiv och bibliotek som avses i 16 § tredje och

fjärde styckena får framställa exemplar av verk som ingår i

de egna samlingarna och tillgängliggöra offentliggjorda

sådana verk för allmänheten, om avtalslicens gäller enligt 42 a §.

 

Första stycket gäller inte, om upphovsmannen hos någon av de

avtalsslutande parterna har meddelat förbud mot

exemplarframställningen eller tillgängliggörandet, eller om

det av andra skäl finns särskild anledning att anta att

upphovsmannen motsätter sig förfogandet. Lag (2013:691).

 

 

Avtalslicenser för radio och tv

 

 

42 e § Ett radio- eller tv-företag får sända ut

offentliggjorda litterära och musikaliska verk samt

offentliggjorda konstverk, om avtalslicens gäller enligt 42 a §. Om verket ingår i ett radio- eller tv-program som

företaget sänder ut, får företaget också överföra verket till

allmänheten på ett sådant sätt att enskilda kan få tillgång

till det från en plats och vid en tidpunkt som de själva

väljer. Företaget får även framställa sådana exemplar som är

nödvändiga för överföringen.

 

Första stycket gäller inte sceniska verk och inte heller

andra verk, om upphovsmannen hos någon av de avtalsslutande

parterna har meddelat förbud mot utsändningen eller

överföringen, eller om det av andra skäl finns särskild

anledning att anta att upphovsmannen motsätter sig

förfogandet. Första stycket gäller inte sådan vidaresändning

som avses i 42 f §.

 

Vid utsändning över satellit gäller avtalslicensen endast om

sändarföretaget samtidigt verkställer utsändning genom en

marksändare. Lag (2013:691).

 

42 f § Var och en har rätt att till allmänheten trådlöst eller

genom kabel samtidigt och oförändrat återutsända (vidaresända) verk som ingår i en trådlös ljudradio- eller

televisionsutsändning, om avtalslicens gäller enligt 42 a §.

 

Första stycket gäller inte verk till vilka rättigheterna till

vidaresändning innehas av det radio- eller televisionsföretag

som sänder ut den ursprungliga sändningen. Lag (2005:359).

 

42 g § Ett radio- eller televisionsföretag får, om

avtalslicens gäller enligt 42 a §, överföra offentliggjorda

verk till allmänheten, om verken ingår i egna eller av

företaget beställda produktioner som har sänts ut före den 1 juli 2005. Företaget får också framställa sådana exemplar av

verken som är nödvändiga för överföringen.

 

Första stycket gäller inte om upphovsmannen hos någon av de

avtalsslutande parterna har meddelat förbud mot överföringen

eller exemplarframställningen, eller om det av andra skäl

finns särskild anledning att anta att upphovsmannen motsätter

sig förfogandet. Lag (2011:94).

 

 

Generell avtalslicens

 

 

42 h § Var och en får inom ett avgränsat användningsområde

framställa exemplar av verk eller tillgängliggöra

offentliggjorda verk för allmänheten också i andra fall än de

som anges i 42 b–42 g §§, om avtalslicens gäller enligt 42 a § och det är en förutsättning för utnyttjandet att

användaren genom avtalet med organisationen ges rätt att

utnyttja verk av det slag som avses med avtalet trots att

verkens upphovsmän inte företräds av organisationen.

 

Första stycket gäller inte, om upphovsmannen hos någon av de

avtalsslutande parterna har meddelat förbud mot

exemplarframställningen eller tillgängliggörandet, eller om

det av andra skäl finns särskild anledning att anta att

upphovsmannen motsätter sig förfogandet. Lag (2013:691).